Ja, ja, jag vet man ska inte hata, man ska älska varandra. Men just nu har jag mycket svårt för att älska min mamma, just nu avskyr jag henne så mycket så jag skulle inte vilja kalla henne mamma alls. Hon har iallafall aldrig betett sig som en mamma och till min fulla förtvivlan och besvikelse så kommer hon heller aldrig att bli en mamma.
Jag tror verkligen inte att man blir en mamma bara för att man föder ett barn. Det ska bra mycket mer än så till för att vara en mamma. Till att börja med bör man älska eller iallafall tycka om dom barn man sätter till världen.
Visst bör och kan man ge tips och råd till sin avkomma, men det finns olika sätt att framföra sin åsikt på och den här människan kan bara ett, fördöm allt som barnen gör och som inte är till din egen fördel.
Hon gör oss så illa, aldrig att hon fysiskt eller handgripligt att hon gjort oss illa men psykiskt har hon förstört för alla tre syskonen. Inte konstigt att vi vid olika tillfällen har försökt att ta livet av oss alla tre. Det borde ge en hint liksom. Fast jag kan förstå att hon inte fattat det är ju inte särkilt uppenbart att man mår dåligt bara för att man försöker avsluta sitt liv.......eller ?!
onsdag 8 augusti 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
jag tycker inte alls att man måste älska alla, snarare tvärtom. det är farligt att leva i villfarelsen att man måste älska alla, för när den kärlek man känner kommer tillbaka obesvarad, blir fallet så otroligt mycket hårdare, än om man förhållt sig neutral. det är också svårt att helt undanröja allt hat, som i sig ofta är en version av fallen kärlek. man måste tillåta sig att hata, och förstå varför man gör det, men man skall aldrig låta sig styras av det. man skall inför både kärlek och hat försöka hålla en så låg profil som möjligt, så att man får en stabil grund.
det är självfallet svårt att leva så, för alla känslor kommer av sig själv tror man. om man lyfter på täcket och ser vad som är under, så märker man att allt relativeras till våra minnen, och att våra intryck idag styrs av minnen får igår eller förhoppningar för imorgon. först när vi ser det kan vi vara obundna och fria idag.
Henne kan du inte ändra på. Hon har sin historia, som säkert inte är kul den heller. Men du kan bygga ditt eget liv som du vill ha det o lära dig sätta gränser.
Åter igen - kolla in ACOA
Skicka en kommentar